Igår hade jag och teddybjörnen (ja, kallar han det ibland, dårå?) ovan ngt mindre 11-månadersfirande så vi gick och kollade på Django Unchained. Bortsett från allt badass-pang-pang-pang-amerikansk-action så var filmen så pass bra att man blev så där jävla arg som man bara kan bli av förjävliga samhällsstrukturer och förtryck. Tänkte på hur synd det är om alla vita som inte får säga neger, stackars er alltså. Jävla pk.

 

Just nu: har frigjort mig en del från massa historia och psykologi. En lördag. Tack Björklund och co.